Genetik och färgnedärvning

Anlagen styr hur katten ska se ut.

En katt ärver  hälften av sina anlag från sin mamma
och andra hälften från sin pappa.
De har alltså dubbletter av alla de olika arvsanlagen.



Alla anlag som styr samma egenskap har olika ”styrka” gentemot varandra.
Den starka genen kallas Dominant, och den svaga kallas recessiv.

Om en katt har fått ett dominant anlag från ena föräldern och ett recessivt från den andra,
så är det alltid det dominanta anlaget som syns på katten.

För att det recessiva anlaget ska få styra så krävs det dubletter av det anlaget,
alltså att det ärvts från båda föräldrarna,
Det finns då inte något dominant anlag, som kan överskugga det recessiva.

Om en katt har två likadana anlag säger man att den är homozygot för anlaget.
Om den har ett dominant och ett recessivt så säger man att den är heterozygot för anlaget.

De olika färganlagen som åstadkommer alla de färger som finns hos ragdollen är:

C-serien (himalaya, maskning),
D-serien (dillution),
B-serien (Choklad),
O-serien (Rött och Svart),
A-serien (Agouti/Tabby) och
S-serien (Vitfläcksanlaget).

C-serien - Maskfärgen
Ragdollen är en maskad ras.
Det innebär att de bara får färg på de yttersta delarna av kroppen s k ”points”:
ansikte (mask), öron, tassar och ben samt svans.
Detta beror på ett anlag som kallas cs, där s står för siames.
Anlaget är recessivt mot normal pigmentering, som betecknas c.
När detta anlag kommer i dubbel upplaga, dvs cscs,
 gör det att pigmenten på katten utvecklas mest där det är kallt, dvs ”points”.
Katten föds helt vit, eftersom det är varmt i moderns livmoder, och utvecklar färg successivt.
Helt utfärgad är den inte förrän den är ca 3-4 år.
Pigmenten kan påverkas av olika faktorer:
kyla, hårlag (längre päls ger varmare kropp och därför sämre pigmentering), feber etc.
Det är även detta anlag som gör att ragdollen alltid har blå ögon.

D-serien - Dillution
Dillution är ett anlag som gör så att kattens pigment klumpar ihop sig.
Det är recessivt och kallas d.
Dess dominanta motsvarighet,
som alltså ger normala pigmentkorn, kallas D.
När pigmentkornen klumpar ihop sig så bryts ljuset annorlunda,
och färgen ser blekare ut.
Dillution betyder ”utspädd” och det är precis vad färgen är.. utspädd.
Svart pigment bleks till blått (stålgrå) och rött pigment bleks till creme.
En sköldpaddsfärgad katt med dubbla anlag för dillution
blir då alltså blå och creme istället för svart och röd.

B-serien - Choklad
Choklad är ett annat anlag som också bleker kattens färg,
men till skillnad mot dillutionsanlaget så påverkar choklad enbart svart pigment och inte rött.
Anlaget för choklad är recessivt och kallas b.
Det gör i dubbel upplaga (bb) att pigmentkornen blir platta,
och därför ser färger ljusare ut.
Svart pigment bleks då till chokladbrunt.
En katt som har dubbla anlag för både dillution och choklad (dd bb) blir lila
(ljusgrå med ett rosa skimmer).

O-serien - Rött och sköldpaddsfärgat
Katten har två olika färgpigment:
eumelanin (svart) och feomelanin (rött).
Det är dessa två pigment som ger alla kattens olika färger och nyanser.
En normalt pigmenterad katt har bägge pigmenten i pälsen.
Anlaget O, som sitter på könskromosomen X,
gör så att svart pigment inte tillverkas, och katten blir röd.
Anlaget o ger däremot både svart och rött pigment
(men eftersom svart är mörkare än rött så syns inte det röda).
Eftersom anlaget sitter på könskromosomen X,
så gör det att rött nedärvs könsbundet hos katt.
En honkatt har ju två X-kromosomer.
Det betyder att en honkatt antingen kan vara OO, Oo eller oo.
En hankatt däremot har ju bara en X-kromosom, och en Y-kromosom.
Därför kan en hankatt bara ha antingen O eller o.
Dvs de är alltid antingen röda eller svarta.
En honkatt som har både O och o blir sköldpaddsfärgad.
Detta beror på att det bara är en X-kromosom i varje cell som får bestämma,
och vilken det blir avgörs slumpmässigt.
Så ibland är det den med O och ibland den med o.
Detta gör att katten får både röda och svarta fält över kroppen, alltså sköldpaddsfärg.

A-serien - Agouti (tabby)
Agouti, dvs mönstrad, är kattens viltfärg.
Anlaget för agouti är dominant.
Det är den ursprungliga färgen hos katt,
och den karaktäriseras av att hårstråna blir tickade,
dvs randade i flera olika band.
De får också typiska tecken:
ljusa linjer runt ögon, ljusa morrhårskuddar, mörk kant runt tegelfärgad nos, ”M” i pannan.
Det finns olika agoutimönster,
tabby, tigré, spotted och tickat.
Dessa mönster styrs av en annan serie som kallas T.
Hos ragdoll, som ju är en maskad ras,
kan man dock sällan se vilket mönster katten har,
bara ATT den har mönster.
Därför säger man bara att katten är agoutimaskad.
I dagligt tal säger man dock tabbymaskad,
eftersom tabby på engelska är samlingsnamn för alla agoutimönster.

S-serien - Vitfläck
S är ett dominant anlag som ger vita fläckar hos katten.
De flesta genetiker anser att det bara finns ett vitfläcksanlag,
och att utbredningen av det vita styrs av polygener (flera olika samverkande anlag).
Inom ragdoll aveln tillämpas dock ofta en teori som framlagts av genetikern Dr. Richardson.
Den går ut på att det finns två olika anlag som ger vitfläck hos ragdoll:
Sp och Sb.
Sp ger i enkel uppsättning (Sps) bicolorteckningen,
och i dubbel uppsättning (SpSp) vanteckningen (high white).
Sb ger i enkel uppsättning (Sbs) mittedteckningen,
och i dubbel uppsättning (SbSb) high mitted, som ser precis ut som en bicolor.
En katt som har bägge anlagen (SpSb) blir sk mid high white,
som oftast ser ut som en bicolor, men ibland med mer vitt.

Denna teori används för att förutsäga utfall vid parning
mellan bicolor, mitted och colorpoint.
Oftast stämmer den,
men det händer att man får utfall som inte skulle ha kunnat bli
om teorin har stämt, varför man inte kan säga att den är helt sann .

för att förutse utfall i parningar se länken
Här