Löwchen är en renodlad sällskapshund som passar lika bra i en barnfamilj som hos en någorlunda aktiv pensionär. Den är snabbt med på noterna om matte/husse vill göra något, allt från en liten promenad till en arbetspass på lydnadsbanan tycker den är skoj. Men den slappnar lika fort av igen och draperar sig gärna i bästa fåtöljen. Det bästa den vet är att vara med. Att vara i ett rum med resten av familjen i ett annat har den svårt att förstå. Den är mycket präglad på människor och skulle inte klara av att vara en "hundgårdshund". Får den välja mellan människoflock och hundflock så får det bli människorna. En Löwchen älskar allt och alla men väljer gärna en favorit bland familjemedlemmarna.
Den som inte har någon tidigare erfarenhet av hund kan mycket väl skaffa en Löwchen. Men man måste vara medveten om att det är en stor hund i liten förpackning. Det gäller att inte låta lura sig av den söta lilla valpen och låta den göra som den vill. Nej, man måste tidigt tala om för en Löwchen vem som bestämmer. Det räcker oftast med en ordentlig tillsägelse. Att tvinga en Löwchen att göra som man själv vill är inte en så smart idé, nej effektivast är det om man hittar ett sätt att förklara VARFÖR man vill ha det på just det sättet. Som en intelligent liten hund tycker den om att få tänka och tro att den kommit på saker själv. Samtidigt måste man vara medveten om att varje hund är en egen individ som präglas av både arv och miljö. Det går inte att döma alla Löwchen efter en. Den som skaffar en Löwchen får en trogen, trevlig och rolig kompis i vått och torrt. En kompis för många år framöver. Det är en frisk och sund ras med inga specifika rassjukdomar och de lever länge. De flesta löwchen blir 12-15 år, en del ännu äldre.

Löwchen (litet lejon) är en sällskapshund som har fått sitt namn efter klippningen som också är rasens signum. Rasen har troligen uppstått någon gång under tidig medeltid från de hundar som då fanns runt Medelhavet. Det finns små, lejonklippta hundar avbildade på kopparstick från 1300-talet. Vi vet att små och lejonklippta hundar var mycket populära vid franska hovet under 1600- och 1700-talet. Hovdamerna bar gärna omkring dem och använde dem i stället för värmeflaskor i sängen. De fyllde även en annan funktion, pälsarna lockade till sig loppor och löss som det fanns gott om vid den tiden. På morgonen var det bara att kamma ur dem ur pälsarna. Tack vare det förskonades hovdamerna från att bli utsatta för dessa småkryps obehagliga attacker. Än idag gillar Löwchen att ligga i sängen, dessbättre slipper de fungera som lopp- och lössuppsamlare.
I Sverige fanns det minst en Löwchen redan på 1600-talet. Hendrich Munnichiven målade 1653 en perfekt klippt och kammad Löwchen på bröllopsmålningen av greve Magnus Gabriel de la Gardie med fru. Kanske hade greveparet fått den lilla Löwchen i gåva från vänner i Frankrike. En sådan gåva ansågs mycket förnämlig eftersom det nästan enbart var aristokratin som hade råd att hålla sig med hundar. Målningen finns på Läckö slott utanför Lidköping. Löwchen återfinns ofta på målningar från denna tid. Hunden symboliserade trohet och sägen säger även att då en riddare dog hemma målades en Löwchen (=det lilla lejonet) men dog han i strid fanns ett lejon på bilden istället.
Med tanke på lejonklippningen spekuleras det även om att Löwchen skulle ha använts som vattenapportör. Att fiskare skulle ha använt Löwchen precis som pudel och portugisisk vattenhund för att hämta upp nät. Det kanske inte är en helt felaktig spekulation. Löwchen sägs härstamma från barbeten, en medelhavsras och vattenapportör med mycket gamla anor. Dessutom gillar väldigt många Löwchen att simma. De är duktiga på att dyka och att simma under vattnet och de aktar sig för strömt vatten. Så visst stämmer det att en Löwchen är en kompis i både vått och torrt!
Idag är Löwchen huvudsakligen en ren sällskapshund. De flesta skaffar sig en Löwchen av denna orsak och därför är det ännu inte så många som syns på tränings och tävliongsbanorna.
När man skaffar sig en Löwchen bör man komma ihåg att uppfostra den med fast hand och att den kräver en del pälsvård. Den har behov av att få röra på sig varje dag men man får vara medveten om att vid en skogspromenad så kan en utredning av pälsen behövas efteråt.

Löwchen är en livlig och alert hund som gärna lär sig nya saker - även på egen hand. De älskar att vara med och delta i mattes och husses liv, både ute och inne. Slinker gärna med in på toa likaväl som den med stort intresse följer matlagning och städning. De leker gärna med andra hundar, ras och storlek spelar ingen roll. Även katt går bra som lek- och sovkompis.
En löwchen trivs lika bra med att ligga i knät och bli kelad med som att gå långa promenader i skog och mark. Fjällvandringar klarar de galant, likaså cykelturer. De flesta Löwchen är ointresserade av jakt, men det finns de som ställer älg om de får tillfälle till det. Det gäller alltså att ha kontroll över hunden i skogen. För det mesta håller de sig i närheten, de vill inte gärna missa något av samvaron med matte och husse.
Det är orädda små hundar som kan vara ganska så tuffa och envisa. Det gäller att tidigt visa dem vem som bestämmer. Det är inte alltid så lätt när de visar sin vilja med mycket charm och humor! När de väl har lärt sig vad som gäller är de mycket lätta att ha med att göra.
Det är fel att påstå att Löwchen är skälliga. De vaktar och talar med skall om när det kommer någon eller när de hör ljud de inte känner igen. De slutar att skälla vid tillsägelse eller när de har fått hälsa på besökaren. I Löwchen har man en robust och glad kompis som ofta roar sin omgivning med sina påhitt.
Ett litet lejon tycker som sagt att det mesta i livet är roligt och´intressant. Många av dem är otroligt observanta och ser minsta förändring, till exempel om det har kommit upp en ny tavla på väggen. Den blir noggrant granskad en stund. Att de tittar på teve är inte heller ovanlig även om inte alla program intresserar dem!

Det är inga problem att ha en Löwchen i huset. Men man måste vara meveten om att den vill vara med hela tiden. Trots detta behov av närhet går det alldeles utmärkt att lämna den ensam några timmar åt gången. Den kräver inte särskilt mycket motion. En timmas daglig promenad räcker, där den gärna har möjlighet att springa lös en stund. Den motionerar sig lika gärna tillsammans med hundkompisar på tomten. En Löwchen älskar att leka "ta mig om du kan" med andra hundar. Då går det undan antingen det är i skogen, parken eller hemma på tomten. Med tanke på att den är ganska liten och lätt, pigg, stresstålig och glad passar den bra för agility. Löwchen gillar över huvud taget aktiviteter även om de inte kräver det. De kan mycket väl fungera som räddningshundar och i lydnadsringen kan de göra bra ifrån sig. Hittills kan rasen dock endast stoltsera med en lydnadschampion. Spår är en annan bruksgren som passar många av dem.
Det bästa med en Löwchen är den accepterar allt som händer. Den tycker att det är helt okej att under en vecka ha fullt av aktiviteter för att tillbringa nästa vecka i soffan.